--- In
cybalist@yahoogroups.com, "tgpedersen" <tgpedersen@...> wrote:
>
> --- In cybalist@yahoogroups.com, "tgpedersen" <tgpedersen@> wrote:
> >
> >
> > >
> > The more I looked at the reflexes of *wag- (Danish vang "field
in a
> > three-phase rotation scheme", vange "sides (of eg. a ladder), >
> A wheel consists of a hub (nave), some spokes and a rim. And the
> rim
> > is made up of curved pieces, into which are bored a hole into
which
> > the spoke is inserted, and finally a steel band is heated and
> shrunk
> > on, which keeps in place those pieces, the names of which must
have
> > had something to do with *wag-. >
> Torsten
I failed to find "löd" i ODS corresponding to Sw löt. But this is
perhaps a parallel in thought:
1. löt, betesmark, utjord, i dial. även:;
liten gräsbevuxen dal mellan åkrar
(begagnad till bete), fägata o. d., fägård
= fsv.: betesmark m. m. = isl. länt,
land, jord, no.: liten dal, gräsmark, i
sht omgiven av berg; av germ. *laulö-,
avljudsform till luta (bildat som t. ex.
isl. brant, väg, till bryta); jfr finnl.
dial. löyto f., urholkning (av *lautiön),
o. fin. lånordet lantta, fägård, av germ.
*lauta-, Betyd.-utvecklingen är ungef.
densamma som i no. siad, bl. a.: vid
öppen dal med svagt sluttande sidor::
släda, svagt luta. Betyd, 'betesmark,
utmark' bero därpå, att betesmarkerna
till de äldsta på höjderna anlagda
byarna o. gårdarna lågo nedanför på
sluttningarna o. på samma gång ofta voro
utmärker. Se Sahlgren NoB 7: 96 f. -
Jfr följ. o. -lösa.
2. löt (hjul-), Schroderus 1639, till
luta, egentl, etymologiskt identiskt med
föreg. Avljudsform: sv. dial. löt m. ds.;
jfr no. löt n., böjningspunkt i kölen. -
En samvästgerm. beteckning för
hjul-löten är fsax., fhty. felga f. (ty. felye),
ägs. fealg, fealh (eng. felly); da. fwlg(e)
från mlty.; f. ö. av omstritt ursprung.
Lars