--- In
cybalist@yahoogroups.com, "tgpedersen" <tgpedersen@...> wrote:
>
> In the meanwhile I discovered that the dialect of Gotland was also
> de-palatalized or never palatalized. That island had been under
> Danish rule (1361 - 1645), and so had the Estonian island of
Saaremaa
> (Øsel) (1560 - 1645); Estonian Swedish was spoken on islands and in
> coastal villages nearby.
>
>
> Torsten
>
Worth considering. Cf
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gutniska :
"På 1500-talet inträffade en del novationer i det gutniska språket,
bl a diftongerades längre vokaler och språket tog allt större
intryck från tyska och danska, varför man ofta väljer denna tid som
slutpunkt för forngutniskan. Från denna tid och framåt finns väldigt
få skriftliga vittnesbörd. Gutniskan förblev emellertid det
officiella språket på Gotland fram till dess att ön blev en del av
det svenska konungariket vid Brömsebrofreden år 1645."
But also:
"I motsats till övriga folkmål i Sverige härstammar gutniskan varken
från fornsvenska, forndanska eller fornnorska utan har ett eget
fornspråk."
Considering what is said about keeping very old diphthongs intact I,
personally, would also consider absence of palatalization due to
similar archaism rather than influence from Sjaellandish rulers as a
a model of depalatalization (or the influence from Germans in the
Hansastadt Visby). Gutnic history seems to indicate a certain
apartheid between the town population and the rural population of
the island.
It wouldn't surprise me that Estlandish also might be characterized
as a dialect apart from the classification of West- and Eastnordic.
Cf. "Från den östliga bildades svenskan, danskan och gutniskan. Av
de tre senare språken står svenskan och danskan varandra närmast
medan gutniskan på många sätt avviker från de övriga två."
Lars