Re: Exhausting

From: Torsten
Message: 69016
Date: 2012-03-17

UEW (Uralisches etymologisches Wörterbuch):
'ama- 'schöpfen' [to scoop, bail] FU
Finn. amme (Gen. ammeen) 'Wanne, Kufe', ammen (Gen. ammenen) 'öskärl, ämbar; Schöpfer, Eimer' [pail]
(> lapp. N ammaš 'suuri tiinu, amme; großer Zuber, große Wanne', ammenta- 'schöpfen';
est. ammuta- 'schöpfen', ? anum (Gen. anuma, anume) 'Gefäß' [vessel] |
mord. E amuľa-, M amoľa- 'schöpfen', [scoop, bail]
E amoľďa-, amuľďa-, M amolda- 'einmal schöpfen' |
ostj. (50��"1)
V um- 'schöpfen',
Kaz. ŭm- 'id., herausschöpfen (Wasser aus dem Boot)',
(OL 147) DN umpə, O ompi 'Schöpfkelle' [pail for bailing] (> sam.jur. S ŋomp) |
wog. (Romb.) N ум- [ = ūm-] 'чepпaть' (Kann., mitg. Stein., DEWO 97) KU ūmp, So. ūmpi 'ковшик'.

Finn. *k (*ammek > amme) und n sind deverb. Nominalsuffixe.
Finn. nta, est. ta, mord. ľ, ď sind Verbalsuffixe.
Finn. und est. mm ( < *m) ist sekundär.
Est. anum kann nur dann hierher gehören, wenn es sich aus der Form ammun durch Metathese entwickelt hat.
Seine eventuelle palatale Parallele s. unter *ämз-rз- 'schöpfen' FU
...

ämз-rз- 'schöpfen' FU
Wotj. S omirt- 'schöpfen, ausschöpfen' |
ostj. (OL 19-1) V emər-, DN ĕmər-, O ämər 'schöpfen' |
wog. (Kann., mitg. Stein., WogVok. 102)
TJ ämä:rt-, (WV 4) TJ ämə:rt-, KU ö:mərt-, P āmərt-, So. āmart-.

Wotj. und wog. t sind Ableitungssuffixe.
Das Ableitungssufix *rз trat vielleicht schon in FU Zeit an das Wort.
Die eventuelle velare Parallele aus FU Zeit s. unter *ama- 'schöpfen' FU.

Das Wort wurde von mehreren Forschern (s. Rédei: NyK 77:95, s. noch Literatur) mit ung. mer- 'schöpfen' (s. unter *märз- 'untertauchen' Ug.) verbunden. Diese Zusammenstellung kann wegen des anlautenden Vokals nicht akzeptiert werden.
...

marз- 'untertauchen' Ug.
Ostj. (OL 49) V măra-, DN O măr- 'naß werden', (Stein., OstjChr.2 147) Šerk. mărət-'tauchen' |
wog. (WV 115)TČ mōrs-, KU P So. mūrs- 'untertauchen', (MSz.) LM mur-'alámerül; versinken (intr.)' |
ung. márt- 'tunken, tauchen, eintauchen; (altung.) Kerzen ziehen'.

Ung. t ist ein Kausativsuffix.

Zur palatalen Parallele aus Ug. Zeit s. *märз- 'tauchen'. Beim Verb mit velarem Vokalismus richtet sich die Handlung von der handelnden Person weg, beim palatalen Vokalismus auf die Person zu.
...

märз-1 'untertauchen' [dive] Ug.
Ostj. (PD 1182) J mărət- 'untertauchen', (OL 201) DN mĕrət-, O mårət- 'tauchen' |
wog. (VNGy. 4:90) LM marėχt- 'öfters tauchen', (VNGy. 1:111, 250) N jol-mārėχt- 'öfters untertauchen' (jol VPräf. 'unter-'), (Kann. Mskr.) KM mö:rəŋ: m.pat 'далеко ныряет эта yтка' LO māraχt-: wāsjol-māraχtəs 'утка нырнула' |
ung. mer- 'schöpfen' [scoop], merít- 'id., tauchen', merül- 'sinken, versinken, tauchen'.

Ostj. t und wog. χt sind Verbalsuffixe.

Zur velaren Variante aus Ug. Zeit s. *marз- 'untertauchen'.

Wog. ä:mərt- 'schöpfen', ostj. e:mər(t)- und wotj. omirt- (MUSz. 615; Jacobsohn, ArUgrof. 220; NyH7; Toivonen: FUF 21:121; SzófŠz.; FUV) können wegen des anlautenden Vokals nicht hier eingeordnet werden (s. *amз-rз- 'schöpfen' FU).'

http://ordnet.dk/ods/ordbog?select=Emmer,3&query=emmer
III. Emmer ell. Emmert, en. [ˈæm'- ər(d)]
flt. [pl.] emmere, emmerter.
(fra nt. holl. emmer (ty. eimer);
gennem lat. amphora fra gr. am(phi)phoreús, tvehanket krukke;
[I doubt that]

formen Emmer findes (ved siden af Emmert) i VSO. og Saaby.7)

1) † øsespand. VSO. [pail for bailing]

http://runeberg.org/svetym/1300.html
ämbar n.
(Bellmans ämbarn best. f. motsvarar väl fsv. æmbare m.),
i dial. även: ämmar o. änbar,
fsv. æmbär n. (o. -e m.),
jämte æmber =
no.-da. ember, ämbar ds.,
no. (dial.) ämbar (m.),
da. emmert (med sekundärt -t), [bucket, pail]
pump-ämbar, från fsax. êmbar (êmmar), mlty.
ember, emmer, amber =
fhty. ämbar, amber (jfr ambri),
ags. amber m. m.

Enl. den vanligaste o. väl riktiga
uppfattningen gammalt lån från lat.
amphora, av grek. amphoreús, (genom
haplologi) av homer. amphiphoreus, kärl
med två handtag, till amphi, från två
sidor, omkring (se om), o. phérō, (jag)
bär (se bära). Från germ. spr. kommer
fslav. ąboru.
St. Mladenow KZ 44: 370 f. anser dock de germ, o. slav.
orden för inhemska (av *ambhi-bhoros)
o. urbesl. med det grek. ordet o. med
sanskr. ambhr.nás, balja, kar (av ie.
*ambhi-bhr.nós). Emellertid är det högst
osannolikt, att ett dylikt ord skulle ha
indoeuropeiska anor; namn på kärl äro
f. ö. i de germ. spr. ofta inlånade från
lat., såsom bäcken, bägare, kittel
o. snarast även kopp-


Skeat
empty, void. (E.)
M.E. empti
A.S. æmtig, lit. full of leisure =
A.S. æmta æmta æmetta, leisure





Why, Cybalist?



Torsten