Has anyone out there seen this book ...

Norrøn Hjelpebok
av Arne Torp

" Boka er tenkt som ei hjelp i arbeidet med norrøne tekstar
på nordisk grunnfag. Det er først og fremst skrive med
tanke på dei som studerer ved Universitet i Oslo,
ettersom hovuddelen av heftet er språklege kommentarar
til akkurat dei tekstane som er grunnfagspensum i Oslo,
men kan også brukast av andre som arbeider med dei same
tekstane. Dei tekstane som er kommenterte er:
"Hrafnekels saga", kap. 1-8 og "Gylfaginning", kap. 47-50.
Tekstutgåva som kommentarane byggjer på er Odd Einar
Haugen: "Norrøne tekster i utval" "




In a message dated 6/7/2004 4:53:52 PM Eastern Daylight Time, sjuler@... writes:

>
>
> A very interesting article, indeed! This is about the skerping in
> Faroese in the article:
>
> "Færøysk er det einaste nordiske målet som har hatt skjerping i
> historisk tid. Ved å jamføre med andre germanske språk kan ein
> derimot sjå at det har vore skjerping i fellesnordisk tid; jf. norr.
> beggja, tveggja, hQggva, Tryggvi, som alt saman svarar til ord utan
> ggj/ggv i vestgermanske språk (jf. tysk beide, zwei, hauen, treu).
> Dette viser at skjerping er eit fenomen som kan opptre til skilde
> tider og stader."
>
> In fact, not only Faroese had skerping, but also a Baltic Norse
> dialect (Stora Rågö-mål, i.e. Väster-äje-mål, spoken by "äjbofolke"
> in Stora Rågö, or as they say, Västr-äi, ON "Vestrey"). Look at, e.g.,
> http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfcd/0026.html
> where it is written (obviously automatically digitalized, look at the
> pic instead for :
>
>
> "Rågö-dialekten, som f. ö. ej är fullt enhetlig -
> på Stora R. förekommer ett egendomligt g-inskott i
> former sådana som häggi höet, riggjan rian, ägg-jana
> öarna, sagguan sån, logguan logen, i motsats mot
> Lilla R.: haje, rian, äjana, sauan, loan -, är bland
> de estsvenska folkmålen närmast befryndad med den
> dialekt, som talas af de få kvarvarande svenskarna
> i Kreutz' socken på det estländska fastlandet, det
> s. k. Wichterpalmålet. Karakteristika för båda öarnas
> mål äro: den gamla diftongen au uppträder som au
> (ex. au öga); hw- har blifvit kv- (ex. kvänn hvarje,
> kvitan hvit); hj- motsvaras af sj- (ex. sjul hjul). -
> Som språkprof anföres (i grof omskrifning) följande
> berättelse från Lilla R.:
>
> "Äjn gäng i gartin ha vari äjt brulläp, å äjn tiggjar
> ha å gai ti itti brulläpe. Å så ha tam itt gävvi itta
> att ann. Tå ha hann bäddi häjla brulläpskårran bli
> till vargar." (En gång i gam-mal-tiden har varit
> ett bröllop, och en tiggare har ock gått dit i
> bröllopet. Och så ha de inte gifvit honom mat. Då
> har han bett hela bröllopsskaran bli till vargar)."
>
>
> The Baltic Norse dialects are very close to the Finland Swedish
> dialects, but have some Gutnish elements as well. I should note that
> only a few hundred, i.e. a small fraction of the original number,
> still speak Baltic Norse in Estonia and the people who learns Swedish
> in school to regain the Norse heritage are unfortunately not learning
> anything about the Baltic Norse dialects (I think, maybe I am wrong).
>
>
> Best regards,
> /Sjuler
>
>
>
> --- In norse_course@yahoogroups.com, pdhanssen@... wrote:
> >
> > Takk, Sjúrðr.
> >
> > Have you seen this, wriiten by Arne Torp, and found at ...
> > ... http://vestnorden.no/vestnord.doc ... ?
> >
> > ... Eg trur derfor det svarar godt til den vanlege oppfatninga
> også hos færøyingane sjølve at islendingane er dei nærmaste grannane
> deira språkleg, og det er også frå islandsk dei først og fremst
> hentar inspirasjon når dei skal dyrke sitt eige mål. ...
> >
> > ... Grunnen til at desse øymåla er så konservative, har utan tvil
> samanheng med geografisk og dermed sosiolingvistisk isolasjon. Vi ser
> nemleg også i Skandinavia at t.d. isolerte innlandsbygder (som øvre
> Setesdal i vårt land og øvre Dalarna i Sverige) har halde mykje betre
> på gamle særdrag enn talemålet i om-råde med meir språkkontakt, t.d.
> i større byar.
> > ...
> >
> > Með vennligste hilsener / vänligsta hälsningar ,
> > Paul Hansen
> >
> >
> >
> >
> > In a message dated 5/30/2004 10:19:08 PM Eastern Daylight Time,
> sjuler@... writes:
> >
> > >
> > >
> > > I messed up in my last post of the Jamtlandic alphabet
> > > (some "special" characters were not approved by the system and I
> made
> > > some mistakes concerning my presentation). Here's a better list
> > > (hopefully):
> > >
> > >
> > > A
> > > [A:] before short consonant; LAG [´lA:G] (n. 'team, pack'),
> > > [a] before long consonant; LANN [´lann] (n. 'land, country'),
> > > [o] before NG or NK; RANG [´roNN] (adj. 'wrong').
> > >
> > >
> > > Â
> > > [{:]; FÂRA [f{:`ra] (v. 'go, travel'), D­­Ð [´d{:] (pron. 'it').
> > >
> > > Á
> > > [o::] before short consonant; LJÁ [´jo::] (n. 'scythe'),
> > > [o] before long consonant; HÁTTUG [hott`u] (adj. 'pleasant').
> > >
> > > À
> > > [] in the end of a word; KASTÀ [ka`ast] (v. 'throw'),
> > > [E] elsewhere; KASTÀÐ [kast`E] (adj. 'thrown').
> > >
> > > Å
> > > [O:]; LÅÐÅ [lO:`DO] (n. 'barn').
> > >
> > > B
> > > [b] when short; BØÐIN [b2:`Dn] (adj. 'invited'),
> > > [bb] when long; SABBUG [sabb`u] (adj. 'slushy')
> > >
> > > D
> > > [d] when short; DETTÀ [dE`Ett] (v. 'fall'),
> > > [dd] when long; SKODDÀ [sko`odd] (n. 'fog').
> > >
> > > Ð
> > > [D] between vowels; SIÐER [sI:`DEr] (comp. adj. 'later'),
> > > [V] after AU; SAUÐ [´sOU:V] (n. 'sheep'),
> > > [] elsewhere; LIÐ [´lI:] (n. 'joint'), FJEÐR [´fje:r] (n. 'feathe=
> > > r').
> > >
> > > E
> > > [e:] before short consonant; BER [´be:r] (n. 'berry'),
> > > [E] before long consonant; FENN [´fEnn] (n. 'snowdrift').
> > >
> > > Ê
> > > [{:]; SKJÊRA [S{:`ra] (v. 'cut'), MÊÐ [´m{:] (prep. 'with, by').
> > >
> > > É
> > > [I::] before short consonant; KNÉ [´knI::] (n. 'knee'),
> > > [i] before long consonant; FRÉTTÀ [fri`itt] (v. 'interview'),
> > > [jI::] in the beginning of a word; ÉL [´jI::L] (n. 'snow shower'),
> > > [E] after T and K; TÉTT [´tSEtt] (adj. 'dense').
> > >
> > > F
> > > [f] when short; FEGIN [fEjj`In] (adj. 'happy'),
> > > [ff] when long; MÓFFAR [mUff`a] (n. 'grandfather [mother's kin]').
> > >
> > > G
> > > [G] when short; VÊG [´v{:G] (n. 'road'),
> > > [gg] when long; VEGG [´vEgg] (n. 'wall'),
> > > [g] in the beginning of a word; GLÍSÀ [gLi:`i:s] (v. 'grin,
> sneer'),
> > > [j] when short and before front or mid vowel; GÊRA [j{:`ra]
> (v. 'do,
> > > make'),
> > > [ddZ] when long and before front vowel; STEGGÌ [stE`EddZ]
> (n. 'sea-
> > > bird').
> > >
> > > H
> > > [ ] before J and V; HJÂMA [j{:`ma] (v. 'freeze to ice [a
> surface]'),
> > > [h] elsewhere; HEVI [he:`VI] (v. 'put').
> > >
> > > I
> > > [I:] before short consonant; SKRIVIN [skrI:`VIn] (adj. 'written'),
> > > [i] before long consonant; SKRINN [´skrinn] (adj. 'thin').
> > >
> > > Î
> > > [{:]; VÎTA [v{:`ta] (v. 'know'), MÎÐ [´m{:] (pron. 'we').
> > >
> > > Í
> > > [i::] before short consonant; KRÍM [´kri::m] (n. 'cold'),
> > > [i] before long consonant; FÍNT [´fint] (adv. 'elegantly').
> > >
> > > Ì
> > > [ ]; ALLRÌ [all`Er] (adv. 'never').
> > >
> > > J
> > > [j]; JÓRÐ [´jU::L] (n. 'earth, dirt'),
> > >
> > > K
> > > [k] when short; KROPPÀ [kro`opp] (v. 'scratch, pick'),
> > > [kk] when long; TJUKK [´tSukk] (adj. 'thick, fat'),
> > > [c] when short and before mid vowels; SKØTIN [sk2:`tn]
> (adj. 'shot'),
> > > [tS] when short and before front vowel; KYTTÀ [tSy`ytt]
> (v. 'jump'),
> > > [ttS] when long and before front vowel; BAKKÌ [ba`attS]
> > > (n. 'hillside').
> > >
> > > L
> > > [L] when short; FLUKKAR [fLukk`ar] (n. 'picker [of something]'),
> > > [ll] when long; KVELL [´kvEll] (n. 'evening'),
> > > [l^o] when long and before T; SALLT [´sal^0t] (n. 'salt'),
> > > [l] in the beginning of a word and after mid or front vowel; LEIÐ
> > > [´lEI:] (adj. 'bored').
> > >
> > > M
> > > [m] when short; MÝLÀ [my:`y:L] (v. 'squeeze, cuddle'),
> > > [mm] when long; SKJEMM [´SEmm] (adj. 'blunt').
> > >
> > > N
> > > [n] when short; NIÐ [´nI:] (adv. 'down'),
> > > [nn] when long; STRANN [´strann] (n. 'beach').
> > >
> > > O
> > > [O:] before short consonant; SPOR [´spO:r] (n. 'trace, print'),
> > > [o] before long consonant; STOLKJÀ [sto`oSS] (n. 'girl').
> > >
> > > Ô
> > > [A:]; SÔVA [sA:`Va] (v. 'sleep'), SÔN [´sA:n] (n. 'son').
> > >
> > > Ó
> > > [U::] before short consonant; DÓTIR [dU::`tIr] (n. 'daughter'),
> > > [U] before long consonant; BÓNNÌ [bU`Unn] (n. 'farmer').
> > >
> > > P
> > > [p] when short; PIKKLUG [pikk`Lu] (adj. 'weak, poor'),
> > > [pp] when long; SKRUPPUG [skrupp`u] (adj. 'wrinkled').
> > >
> > > R
> > > [r] when short; RAUÐ [´rOU:V] (adj. 'red')
> > > [rr] when long; SPJARRÀ UPP [spj{rr`Upp] (v. 'open')
> > > [r] when long and after Y; DYRR [´d2:r] (n. 'door').
> > >
> > > Ř
> > > [S]; SNÂŘP [´sn{Sp] (adj. 'fast, quick').
> > >
> > > S
> > > [s] when short; SISÁN [sI`so:n] (adv. 'in this way'),
> > > [ss] when long; KLUSS [´kLuss] (n. 'slap').
> > >
> > > T
> > > [t] when short; TÝNÀ [ty:`y:n] (v. 'destroy'),
> > > [tt] when long; STUTT [´stutt] (adj.'short'),
> > > [tS] before É; TÉTT [´tSEtt] (adj. 'dense').
> > >
> > > U
> > > [u:] before short consonant; GUÐ [´gu:] (n. 'God'),
> > > [u] before long consonant; TUSSUG [tuss`u] (adj. 'soon to be
> sick')
> > >
> > > Ú
> > > [Y::] before short consonant; NÚNAN [nY::´nan] (adv. 'now'),
> > > [Y] before long consonant; FÚLT [´fYt't'] (adv. 'angrily').
> > >
> > > V
> > > [v] in the beginning of a word; VEÐR [´ve:r] (n. 'weather'),
> > > [V] elsewhere; LÎVA [l{:`Va] (v. 'live').
> > >
> > > Y
> > > [2:] before short consonant; YVIR [2:´VI] (adv. 'over'),
> > > [y] before long consonant; LYNG [´lyNN] (n. 'sprigs'),
> > > [2:] before RR; FYRR [´f2:r] (adv. 'before, earlier').
> > >
> > > Ý
> > > [y::] before short consonant; LÝSÌ [ly:`y:s] (n. 'lamp'),
> > > [y] before long consonant; FLÝDD [´fLydd] (adj. 'fled').
> > >
> > > Æ
> > > [E::] before short consonant; STRÆK [´strE::k] (n. 'boy'),
> > > [E] before long consonant; LÆGD [´lEgd] (n. 'flat depressed
> area').
> > >
> > > Ø
> > > [2:] before short consonant; TØK [´t2:k] (adj. 'easy to learn'),
> > > [9] before long consonant; ØKS [´9ks] (n. 'axe').
> > >
> > > Ö
> > > [2::] before short consonant; BJÖR [´bj2::r] (n. 'beaver'),
> > > [9] before long consonant; BÖNNR [b9nn´Er] (n. plur. 'farmers').
> > >
> > > EI
> > > [EI:] before short consonant; EIL [´EI:l] (n. 'fire'),
> > > [E] before long consonant; GREITT [´grEtt] (adv. 'decently').
> > >
> > > AU
> > > [OU:] before short consonant; BRAUT [´brOU:t] (n. 'heap'),
> > > [o] before long consonant; HAUST [´host] (n. 'autumn, fall').
> > >
> > > ØY
> > > [9y:] before short consonant; TØY [´t9y:] (n. 'thaw'),
> > > [9] before long consonant; TRØYTT [´tr9tt] (adj. 'tired'),
> > > [2::] before R or ÐR; RØYÐR [´r2::r] (n. 'char').
> > >
> > > ------
> > >
> > > Down below, in the same order as they appeared, I give the Old
> Norse
> > > cognates of the listed words (for you to see the correspondences):
> > >
> > > lag
> > > land
> > > (v)rangr
> > >
> > > fara, þat
> > >
> > > ljár
> > > *háttugr - comp. ON 'háttr'
> > >
> > > kasta
> > > kastaðr
> > >
> > > hlaða
> > >
> > > boðinn
> > > *sabbugr - comp. ON 'safi'
> > >
> > > detta
> > > *skodda - comp. eng. 'shade'
> > >
> > > siðari
> > > sauðr
> > > liðr, fjöðr
> > >
> > > ber
> > > fönn
> > >
> > > skera, með
> > >
> > > kné
> > > frétta
> > > él
> > > þéttr
> > >
> > > feginn
> > > *móður-faðir
> > >
> > > vegr
> > > veggr
> > > glissa
> > > gera
> > > steggi
> > >
> > > *hjama (hjáma?)
> > > hefja
> > >
> > > skrifinn
> > > *skrinnr - comp. ON 'skorpinn'
> > >
> > > vita, mið = við (-um við > -um mið)
> > >
> > > *krím(r) - comp Far. 'krím'
> > > fínt (late ON)
> > >
> > > jörð
> > >
> > > kroppa
> > > þjukkr
> > > skotinn
> > > *kytta
> > > bakki
> > >
> > > *flokkari - comp. ON 'flokkr'
> > > kveld
> > > salt
> > > leiðr
> > >
> > > *mýla
> > > skemdr
> > >
> > > niðr
> > > strönd
> > >
> > > spor
> > > stúlka
> > >
> > > sofa, sonr
> > >
> > > dóttir
> > > bóndi
> > >
> > > pikklugr - comp. ON 'pikka'
> > > *skruppugr (possibly from Lat. 'scrupulus'?)
> > >
> > > rauðr
> > > sperra upp
> > > dyrr
> > >
> > > snarpr
> > > sisána, sisona
> > > *kluss
> > >
> > > týna
> > > stuttr
> > > þéttr
> > >
> > > guð
> > > þussugr - comp. ON 'þurs, þuss'
> > >
> > > núna
> > > fúlt
> > >
> > > veðr
> > > lifa
> > >
> > > yfir
> > > lyng
> > > fyrr
> > >
> > > lýsi
> > > flýddr
> > >
> > > strákr
> > > lægð
> > >
> > > tökr
> > > øx
> > >
> > > bjór
> > > bœndr
> > >
> > > eldr
> > > greitt
> > >
> > > braut
> > > haust
> > >
> > > þeyr
> > > þreyttr
> > > reyðr
> > >
> > >
> > > A quiz: The acute accents in the propsed Jamtlandic spelling are
> easy
> > > to understand etymologically where they come from, but where do
> the
> > > grave and circumflexed accents ( ` and ^ respectively ) come from?
> > > [Hint: check the stem lengths in the ON cognates!]
> > >
> > >
> > >
> > > Cheers,
> > > /Sjuler
> > >
> > >
> > >
> > >
> > > A Norse funny farm, overrun by smart people.
> > >
> > > Homepage: http://www.hi.is/~haukurth/norse/
> > >
> > > To escape from this funny farm try rattling off an e-mail
> > > to:
> > >
> > > norse_course-unsubscribe@yahoogroups.com
> > > Yahoo! Groups Links
> > >
> > >
> > >
>
>
>
>
> A Norse funny farm, overrun by smart people.
>
> Homepage: http://www.hi.is/~haukurth/norse/
>
> To escape from this funny farm try rattling off an e-mail
> to:
>
> norse_course-unsubscribe@yahoogroups.com
> Yahoo! Groups Links
>
>
>