Re: Scientist's etymology vs. scientific etymology

From: tgpedersen
Message: 59442
Date: 2008-07-02

http://runeberg.org/svetym/0468.html
Svensk etymologisk ordbok

'kväsa, A. Oxenstierna 1627: qväste
(part.; säkerl. normaliserat), 1645, 1651,
1652, 1658, 1671: qwätzt- (-e-; även qu-),
part.; 1669, 1679, 1685: qwest- (-ä-; även
qu-); under 1600-t. regelbundet o. under
1700-t:s förra hälft nästan alltid i part.
pf., om slaktningar o. drabbningar, ofta
i förb. med sargad, sårad el. slagen o.
i dessa betyd. = ä. da. kvæsse, kvætse,
da. kvæste, från ty.: mlty, quetsen, ques-
sen (jämte quetlen), krossa, skada, såra,
o. mhty. quetzen ds. (ty. quetschen,
krossa, pressa). Mlty. quetsen kan vara
en s-avledn. av quetten, som är
identiskt med mhty. quetzen; el. en från
hty. lånad form. Besl. är da. kvas(s)e,
pressa ut, om saft = ty. quatschen (eng.
quash väl däremot från ffra. quasser =
fra. casser), av lat. quassāre, till quatere,
skaka. Jfr även sv. dial. kvadda, krossa,
da. dial. kvaddre, slå i stycken, från
lty. quadderen; härtill da. kvadder, små
stycken. Snarast av ljudhärmande urspr,
(liksom ty. quatschen, plaska, prata, lty.
quassen, sv. dial. kvasa, om vatten i
stövlarna; el. som krysta, pressa o. d.).
Annorlunda Wood Mod. läng. notes 1902
(se IF Anz. 15: 107)'

"kväsa, A. Oxenstierna 1627:
qväste (part.; likely normalized),
1645, 1651, 1652, 1658, 1671: qwätzt- (-e-; also qu-), part.;
1669, 1679, 1685: qwest- (-ä-; also qu-);
in the 1600's regularly and in the first half of the 1700's almost
always in part. pf., of battles and skirmishes, often in conn. with
sargad, sårad or slagen (injured, wounde or beaten) and in those senses =
MDa. kvæsse, kvætse,
Da. kvæste,
from German:
MLG quetsen, quessen (beside quetten), "crush, hurt, injure", and
MHG quetzen id. (Germ. quetschen, "crush, press").
MLG quetsen might be a s-deriv. of quetten, which is identical to
MHG quetzen; or a form borrowed from High German. Related to
Da. kvas(s)e, "squeeze out", of juice =
Germ. quatschen (eng. quash more likely from
OFr quasser = fra. casser), from
lat. quassa:re, to quatere, "shake".
Cf. also
Sv.dial. kvadda, "crush",
da. dial. kvaddre, "break into pieces" (tr.), from
LG quadderen; to this
Da. kvadder, "tiny pieces".
Most likely onomatopoeic origin, (like
Germ. quatschen, "splash, talk",
LG quassen, Sw.dial. kvasa, of water in the boots; or like
krysta, "press" etc).
Differently Wood Mod. lang. notes 1902
(see IF Anz. 15: 107)"


The onomatopoeic explanation is invoked, it seems to me, to get around
the uncomfortable, but PIE-direct-descent-unbridgeable, similarity
between the Romance and Germanic collection of roots.


Torsten